Vän av ordning kan fråga sig vad skillnaden är mellan ett vattenfall och ett flöde, eller en ström.
För att liknelsen skall fungera behöver vi se vattenfallet som ett terrasserat fall med slussar, som trappsteg i vattnet. Ett steg föregås av ett annat, men kontrollpunkter och överlämning för att få gå vidare till nästa. Kontrollpunkterna, slussarna är beslutspunkter eller gates i en projektstyrningsmetod. Slussarna kan stoppa upp båttrafiken, det blir kö under slussningen och ibland finns passager som kräver broöppning som sker vid vissa bestämda tider. Tänk Göta kanal, byggd av människohand. Skilsmässodiket. Det kallas den nog av mer än en frustrerande anledning.
Ett flöde däremot är något vilt och otämjt. Naturligt. Även om någon gett sig på att dämma upp och placera ett kraftverk mitt i forsen kan inte vildheten helt tas ur fallet.
Målet med ett flöde är att det skall rinna fritt utan onödiga hinder och båtarna skall kunna ta sig fram i lagom behovsstyrd takt. De skall kunna passera varandra, utan köer. Ingen lastångare eller hangarfartyg får ligga och blockera för alla småbåtar.
Flödet startar på berget. Vid källan. Här gäller det att ösa upp rätt saker. Prioritera vid källan och vi behöver ösa med lagom stor skopa. Tanken, behovet föds på berget och rinner sedan vidare ut i havet. Ett hav som vi tillsammans måste ta hand om och hålla friskt. Inte förorena med teknisk skuld. Ibland är det så att ju mer vi försöker bygga, desto mer hindrar vi det fria flödet. Det enkla är ofta det bästa.
När ett träd faller i och blockerar flödet tar hjälp av bävrarna, de agila coacherna.
