Följsamma ledare?

Följsamma ledare, är det en oxymoron eller något eftersträvansvärt? Kan det som skall leda vara följsam? Kan de som skall följa vara ledande?

Maskin eller organism

Hur vi väljer att se på allt, vår värld, vår organisation, våra projekt, vår person, styr vår syn på och tro på hur de kan utvecklas. En maskin är ett dött ting som inte har någon egen inneboende drivkraft att förändras. Den tuffar på enligt de principer den en gång designades och byggdes, tills den går sönder.

I den kända romanen Candide från upplysningstiden, som vi väl alla läst i skolan, rekommenderas att man bör "odla sin trädgård" för att kunna utvecklas. Med det menas förstås att man uppmuntras lära av sina erfarenheter. Att man förändras och växer genom det man upplever, förutsatt att man väljer att reflektera och tillåter sig ta nya vägar.

Det är betydligt mer tilltalande att se världen och omgivningen som en levande föränderlig växande och lärande organism än som ett färdigbyggt maskineri som bara har slitage att vänta.

Det fungerar inte att stänga in kreativitet i för trånga ramar. Bilden knuffas och vill ut. Rutiner och processer i alla ära, det behövs ett visst mått av sådant med, men allt för ofta går det till överdrift och blir hämmande.

Som ledare för en organisation är det viktigt och troligen gynnsamt för verksamheten att anamma synsättet Organism.

Allt lever, allt förändras och det är gott.

Tankar om träd

Jag har insett, sent om sider, att det är fler än jag som gillar metaforer där träd är inblandade. Redan för närmare 25 år sedan skrev jag detta:

"Livet är att växa, att utvecklas. Om du anser dig ha nått dina drömmars mål, att di inte kan göra mer för din lycka, om du tror dig ha nått dit du ville, då har missat något väsentligt med livet. Inte säger ett träd till sig själv: Titta på mig, nu är jag färdig, jag är fulländad, nu räcker det med grenar, inga nya skott här inte, jag är klar, jag slutar växa, jag bara är.

Nej, rent absurt. Ett träd fortsätter växa tills någon beskär det, om det är i människans vård, eller tills det en dag dör av ålder eller blåser omkull i en höststorm."

Agila team och organisationer är tänkta att vara växande och i ständig utveckling. Målet är att hela tiden sträva efter att blir lite bättre, det gör inget om man misslyckas lite på vägen. Det är en vilsam, human och förlåtande tanke som inspirerar till försök i olika riktningar. Vissa grenar stöter på motstånd, kanske sitter en husvägg i vägen? Andra blir avklippta och vissa blir efter en vacker period av blomning tunga av mogen frukt.

Arga agilistens lättrörliga tankar om ledarskap

Det är förmodligen bäst att jag direkt avslöjar att jag egentligen inte är så värst ilsken av mig. Det är sällan konstruktivt och är det något man vill vara så är det väl konstruktiv?

Sunt och drivande irriterad känns bättre. Vi säger så!