Det finns ju en hel del likheter. Jag tillskriver mig inte någon religion, tänker att jag ändå inte vet, så varför tro. Eller, jag tror på det ofattbara. Men, det agila då? Tja, det finns en (helig) skrift, manifestet. En historiskt start, med anfäder, förespråkare, evangelister. Ledare och följare.
Man kan följa läran mer eller mindre renlärigt. Jag brukar tänka att det agila kan delas in i ett görande och ett varande. Det startar ofta i görandet. Med ritualer. Morgonmötet och retrospektivet. Morgonbönen och bikten. Ett ständigt pågåenden självförbättrande.
Ritualerna finns inte för sin egen skull. De leder oss in på varandet genom att hjälpa oss befästa vanor och beteenden. De leder oss in mot värderingar och förhållningssätt, hur vi är mot varandra och mot oss själva. Vi känner gemenskap, finner förståelse i ett samfund med likatänkande. Lean, agile, devops, alla är de förnuftets barn. Tillsammans står de emot det plandrivna, hierarkiska, disciplinindelade, detaljstyrda överlämningshelvetet.
Syndafallet vattenfall.
Vi finner i det vi tror på en förklaringsmodell där allt hänger ihop.
Det jag tror på är evolutionen, den långsamma utvecklingen och överlevnaden av det bäst anpassade. Naturen vet hur det fungerar. Den provar sig fram.
Darwin hade nog varit agilist om han levt idag.
