Den eviga frågan vi alla någon gång ställer oss. Vad är meningen med allt? Ja, inte sjutton vet jag. Men man kan ju fundera och vad passar då bättre än att ägna de första semesterdagarna åt detta. När man är mitt i det tänker man inte på det. Ni som är gamla nog minns. "Gå upp, gå till jobbet, jobba jobba, äta lunch, Samma sak händer imorgon. Jobba, åka trick hem å sätta sig å glo. Det är inget liv, det är slaveri"
Fullt så illa kanske det inte känns för de flesta av oss, Det får man innerligt hoppas iallafall. Det är monotonin som tar kål på mycket av arbetslusten, Samtidigt kan kravet på anpassning och ständiga förändringar vara extremt stressande och demotiverande, särskilt om förändringarna leder till neddragningar.
Arbetar du med det du vill, något du känner för, rent av brinner för? Hur skall man veta det? Vi är inte vana att ställa oss den frågan. Man tar många gånger arbetet och dess uppgifter för givna. Något man bara gör utan att ifrågasätta. Det gäller de flesta yrkeskategorier. Om du ställer dig följande två frågor kan svaren eventuellt ge en vägledning.
-Vad får dig att gå upp på morgonen?
-Vad håller dig uppe på kvällen?
För mig skulle svaren bli, kaffe och en god bok. Se där, jag skall starta bokcafé!
